Nånting har gått galet på blogspot.com (som ligger under Google), där jag har denna blogg. Mitt enda sätt att uppdatera bloggen är via mail, som jag skickar från mobilen. Efter det senaste inlägget så tvärdog den funktionen. Inte bara för mig, utan för alla Googles användare. Således kan jag inte hålla bloggen uppdaterad. För stunden har jag emellertid lyckats lägga vantarna på en dator som jag kan skicka detta från.

Sen det senaste inlägget har det hänt en del.

Dag 2. Efter att jag sagt farväl till mina nya vänner på campingen så träffade jag en tysk som var på jakt efter en permanentbostad i området. En lång pratstund kom osökt in på tillståndskrav för småskaliga vattenkraftsanläggningar och han fick mina kontaktuppgifter. Därefter cyklade jag ned till Vingåker där jag träffade K-G, ordföranden i föreningen Kalklinbanans vänner för en pratstund.

Färden fortsatte genom vackra, gröna landskap till den barnvänliga Småängens camping där jag hittade en avskild yta att slå upp mitt tält på. Jag hann även med några simtag när badplatsen tömts på sina myriader av busiga barn. Avslutningen på dagen med matlagning ute på en brygga i sjön Lien, med solnedgången som fond, var magisk.

En studie i landskap.

Avbildad ovan är campingens badstrand i motljuset från en lätt molnhöljd sol. Då ser det som synes ut som synes ovan.

På den ovan avbildade bryggan avslutade jag dagen. Så här trevligt hade jag det då.

Dag 3 började lite trevande med lite dåligt fokus i cyklingen, men jag hittade till slut ett flow och tanken föddes att göra en lite längre etapp. Färden gick till stora delar över den fantastiskt vackra Östgötaslätten, och efter de i förväg planerade 8 milen var jag framme i Väderstad. Där bestämde jag mig för att fortsätta de ca 2 milen till Ödeshög. Vägen dit är en mycket cykelvänlig bred sådan, som tidigare tjänstgjort som E4 men som nu inte tyngs av särskilt mycket trafik. Väl i Ödeshög var jag lite trött men ville ändå fortsätta. Med drygt två timmar kvar tills campingen i Gränna skulle stänga bestämde jag mig för att pinna vidare de sista 3 milen dit.

Jag kunde inte ha valt en bättre plats för resans första tillbud; efter att ha tappat en vattenflaska, försökt fånga den i flykten men i stället stoppat in långfinget mellan framgaffeln och ekrarna som susade runt i 30 km/h, fick jag stopp först på cykeln och sedan på blodflödet för att sedan kunna konstatera att jag stod rakt nedanför den ståtliga ruinen av Braehus, perfekt placerad för att ta en fin bild. Jag insåg sedan att jag hade kunnat ha betydligt sämre utsikter, både för ögonen och för långfingret. Men det gick bra.

In i Gränna kom jag farande klockan 21, mör som en kobebiff och väldigt mottaglig för den folköl som jag genast införskaffade. Jag måste ha väckt viss uppmärksamhet där jag satt i gräset med mitt ekipage och min öl, flämtande som en blåsbälg, för jag fick många uppskattande kommentarer och nyfikna frågor både då och morgonen efter. Bland annat inbegrep jag mig i ett samtal med en mycket trevlig kvinna som stod och väntade på samma sak som jag - att receptionisten skulle bli mindre ansatt av köande nyanlända. Jag för att jag hellre väntade ut kön på avstånd med en öl i gräset, hon för att hon ville prata med receptionisten som också råkade vara hennes dotter.

Dag 4, vilket råkar vara denna dag, började med ett hotande åskväder i fjärran. Jag träffade receptionistens mamma igen, och hon utlovade ett bidrag till min insamling till Barncancerfonden. När jag kom iväg så började regnet. Jag har bra kläder, så det var inget problem, men jag tog en kaffe på Gyllene Uttern, med vidunderlig utsikt över Vättern, och utvärderade min situation. Dåliga väderutsikter. Trötta ben på grund av gårdagens hårda etapp. Jag låg drygt en halv dag före plan, även det på grund av gårdagens etapp. Så jag bestämde mig för att betrakta dagens cykling som aktiv vila; jag skulle i lugnt tempo ta mig de ca 3 milen till Jönköping i mycket lugnt tempo.

Det visade sig svårt att vila på vägen från Gränna till Jönköping. På vägen mötte jag många, långa och bitvis branta backar. Men där möjlighet fanns så tog jag det lugnt. Nära Huskvarna hittade jag ett jättemysigt cafe, beläget vid foten av ett av de berg som E4:an passerar på vägen in mot stan. Där stannade jag för en fika, och jag passade på att byta till mina trekkingskor och vandra den 4 km långa, krävande vandringsled som råkade finnas där. DET kallar jag aktiv vila!

Utsikten var det inget fel på. Näst närmast syns Huskvarna, närmast en ek. Vet inte hur många höjdmeter jag trampade upp- och nedför på de där 4 kilometrarna, men några stycken var det allt!

Väl framme i Jönköping hann jag precis få upp tältet och hoppa in i campingens dusch innan nästa åskväder lade sig precis över huvudet på mig. Det har störtregnat en hel del, och jag har inte tittat till mitt tält ännu (vilket ska bli spännande eftersom detta är det första riktigt skarpa regntestet för detta tält). Istället har jag ätit ryggbiff med klyftpotatis, bea och en Bryggmästarens pilsner och skrivit detta bloginlägg.

Vi får se när jag lyckas uppdatera bloggen nästa gång. Till dess hoppas jag att ni alla går man ur huse och skänker små eller stora pengar till min insamling på Barncancerfondens hemsida.


http://www.barncancerfonden.se/Gavor-Bidrag/Egen-insamling/Insamlingar/Goran-cyklar-en-mil-for-10-ore/