Kort teknikpass och ministyrka

Igår körde jag ett minimalt styrkepass precis innan jag gick och la mig. Kropp, möt hantel. Hantel, möt kropp. Bara en kort presentation, för att kroppen inte ska reagera med misstänksamhet nästa gång de möts. Jag är hopplös när det gäller styrketräning. Ute på landsvägarna kan jag pressa mig tills jag spyr luft och jag mår rent av bra av illamående och mjölksyra. Men när musklerna börjar gnälla lite över att hantlarna är en smula tunga, då ger jag upp nästan direkt. Det är ju dock en vanesak. Jag har kommit igång med styrketräning förut, så jag kan göra det igen.

Dagens träning var också av det sparsamma slaget. Jag sparar på krafterna inför morgondagens långpass, samtidigt som benen fortfarande känner av det senaste långpasset. Så dagens runda var ett rent teknikpass. En ynka mil avverkades, med konstant fokus på hur jag genomförde trampet. Rundtramp och fotvinkel. Jag tror att foten ska hållas vågrät genom hela trampet (rätta mig gärna om jag har fel).

Och visst känns det som att teknikträningen både behövs och gör nytta. Jag får mycket mer kraft på pedalerna, men tröttar ut musklerna i och med att de inte är vana vid att trampa hela vägen runt. När jag får kläm på det så finns det mycket extra potential att hämta här!

Ska se om vi får med oss arbetskamraterna för 11-milaren imorrn då. Om jag blir själv så blir det lite kortare dock.