Då och då får man frågan vad det är som är så roligt med att cykla, och motsvarande fråga dök ofta upp när jag höll på med löpning. Och visst kan man fråga sig om det egentligen är så givande att under flera timmar cirkulera lite med fötterna och vrida lite grann på ett styre. Men det handlar naturligtvis inte om det, utan om upplevelserna, vyerna, den sociala biten och det rent meditativa. Och sen har vi det där droglika ruset som kan infinna sig efter ett ordentligt pass. Trots att det gått lång tid sen jag klättrade ned från sadeln för denna dag, så är jag fortfarande hög på endorfinerna från dagens prestation. Därav allt blogbabbel nu när jag egentligen borde sova - jag måste helt enkelt hälla mig själv över tangenterna för att få dagens upplevelser ur mig. Känslan är en av fullständig tillfredsställelse, lycka och stolthet över sin prestation. Orden "fy £¥® vad jag är bra" vill aldrig riktigt ringa ut ur huvudet och kroppen är trött och avslappnad på ett extremt skönt sätt. Och inte minst kommer den förestående sömnen att vara värdig en prins. Det är det som är så roligt med att cykla.
Tjena Göran,
SvaraRaderadet ser ut som en riktigt skön resa, trots punkteringarna :-) Du ger inspiration och mod till oss som bara funderar på att göra en sån här resa, nu ser jag ju att det går. Lycka till i fortsättnnig och jag kommer att fortsätta att följa din blogg.
vänlig hälsning
Håkan Zäta - på funbeat
Ja det låter verkligen härligt! Kul att du inspirerar andra. Fortsätta att njuta!Tänk när jag sa "Kan du verkligen cykla från stan ut till landet!" Klart du kan!!!! Ta det lite lugnt där nere i Skåneland nu och ladda batterierna. Hälsa Båstad! Kram mamma
SvaraRadera